svallande känslor
Just nu känns min kropp som en karusell.. Mina känslor är helt upp och ner! Och såhär har det varit ett tag nu. Svårt att beskriva allt här i bloggen trotts att det enda jag egentligen vill är att få ut allt. Mitt liv är upp och ner vänt.. Jag står inför min nog största fråga jag någonsin tagit mig till över mina 16 år. Det känns som hur jag än gör kommer någon bli ledsen men jag måste göra det för min egen skull, jag tror inte jag klarar av att må såhär mycket längre. Jag vet snart inte ut eller in.
Känns otroligt tungt att dessutom kunna säga att jag inte ens kan stötta mig till dansen längre, inte för tillfället iafl. Pga att mitt knä inte vill ge med sig och är tillbaka på ruta ett igen.. så är jag i princip invalid om jag tänker sig in i dansen. Jag behöver dansen, annars klarar jag mig inte. Jag är inte glad, kanske utanpå men innuti gråter jag.
Det enda som känns som ett plus i mitt liv är just nu min klass och där mina vänner, ni är så otroligt underbara.. jag hade aldrig kunnat föreställa mig att jag någonsin skulle få chansen att träffa sånna fina människor. Och att jag ska få dela tre långa gymnasieår känns långt ifrån tungt. Jag vet att ni kommer göra varenda dag till en fest, precis som ni gjort hittills!
Jag vet inte hur jag ska göra, men jag måste hitta ett svar snart.
I helgen är det förresten tävling, om jag åker eller inte kan jag inte svara på än. Det beror helt på hur mitt knä tar sig. Men jag ber av hela mitt hjärta att jag kan få åka i helgen.. bara i helgen iafl! För efter i helgen har jag bestämmt mig för att ta några veckors helt vila från all träning. Jag vill int riskera att hela mitt liv förstörs av ett knä!
Känns otroligt tungt att dessutom kunna säga att jag inte ens kan stötta mig till dansen längre, inte för tillfället iafl. Pga att mitt knä inte vill ge med sig och är tillbaka på ruta ett igen.. så är jag i princip invalid om jag tänker sig in i dansen. Jag behöver dansen, annars klarar jag mig inte. Jag är inte glad, kanske utanpå men innuti gråter jag.
Det enda som känns som ett plus i mitt liv är just nu min klass och där mina vänner, ni är så otroligt underbara.. jag hade aldrig kunnat föreställa mig att jag någonsin skulle få chansen att träffa sånna fina människor. Och att jag ska få dela tre långa gymnasieår känns långt ifrån tungt. Jag vet att ni kommer göra varenda dag till en fest, precis som ni gjort hittills!
Jag vet inte hur jag ska göra, men jag måste hitta ett svar snart.
I helgen är det förresten tävling, om jag åker eller inte kan jag inte svara på än. Det beror helt på hur mitt knä tar sig. Men jag ber av hela mitt hjärta att jag kan få åka i helgen.. bara i helgen iafl! För efter i helgen har jag bestämmt mig för att ta några veckors helt vila från all träning. Jag vill int riskera att hela mitt liv förstörs av ett knä!
Kommentarer
Postat av: Johanna N
du är så himla bra lovisa, ska du veta!
säg bara till om du vill prata om något. (L)
Postat av: Sandra A
Jag älskar klassen, och du kan säga till mig också om du vill prata! Du är så himla underbar Lovisa! <3
Trackback
